onsdag 10 februari 2010

Två steg framåt och ett tillbaka...

Vi som var så glada för att Titti gjorde så stora framsteg, men nu har hon visst tagit ett steg tillbaka. Vet inte varför men skulle tro att det antingen beror på att jag var tvungen att plocka upp henne för att kunna kolla henne lite eller så är det för att Korven har börjat bli sitt gamla vanliga jag igen och ta mer plats. Han är nere hos oss mer som han brukade vara istället för att gömma sig uppe på "sitt" rum(som han gjort sedan Titti kom) men dom leker ju mer tillsammans nu också så dom verkar ju komma bra överrens.

Säkert mig det beror på:( Det hemskaste som finns är ju om någon försöker lyfta upp henne. Men måste ju kunna plocka upp henne ibland utan att hon sak hålla sig undan efter det och bli folkskygg:/ Men hon har iaf varit lite mer framåt nu på kvällen så det kommer väl tillbaka, men trist ändå att hon ska vara så rädd att nån ska hålla i henne. Hon är ju så social annars. Ska alltid ligga med oss i soffan och bli kliad. Innan hon blev skyggare igen kom hon ju alltid och satte sig bredvid en och jamade tills man gjort plats i knäet så att hon kunde hoppa upp och sätta sig och man skulle klappa henne. Hon var riktigt krävande när hon ville bli ompysslad. Går så bra så länge man inte lyfter henne.
Undrar vad hon varit med om egentligen. Det är ju lite svårt att veta hur man ska ta tag i problemet när man inte vet vad det beror på:/ Så det är nog bara tålamod som gäller. Låta henne ta den tid hon behöver.

2 kommentarer:

  1. Ja tänk om katter kunde berätta vad de varit med om, mammas katt Smillan gillar inte heller att bli lyft och man undrar varför, kanske blev de inte vänjda med det från tidig ålder. Det är min teori.

    SvaraRadera
  2. Ja kanske är det så. Men man är ju lite fundersam när hon får sån panik som hon får och sedan håller sig undan länge efteråt.

    SvaraRadera